De grå husen vilar ännu i lugn och ro i Anolfsbyn, Skållerud, Melleruds kommun.
Så har de gjort mycket länge, ända sedan 1500-talet. På släktgården Nol i stuga har generation efter generation levat och brukat de små tegarna och skogen med tacksamhet och tålamod.
Här på gården föddes 1921 en gosse, enda barn till Hilma och Gustaf Karlsson. Han fick namnet Karl Adolf Karlsson. Han växte upp bland fem vuxna, de kärleksfulla föräldrarna, de två fastrarna och farmor. När han framöver hade avverkat skolan och konfirmerats och stod på tröskeln till vuxenvärlden kom frågan: ”vad har framtiden att erbjuda?”
Hembygden och fäderna tillika med Gud hade en stark plats i hans hjärta. Han förblev Nol i stuga trogen såsom en fast punkt. Emellertid kan ett flertal epitet sättas på Karl Karlsson, lantbrukare, kyrkoskrivare, söndagsskollärare, natur- och djurälskare, fjällvandrare och fotograf och sist men inte minst poet!
Sedan Karl (Kalle) gått bort 1999 bildades Karl Karlssongårdens Vänförening med stöd av efterlevande hustru Birgit, som även i sitt testamente skänkte hela dödsboets behållning till vänföreningen, att såsom ”Birgits donationsfond” placera tillgångarna på bästa sätt för styrelsen att förvalta med avsikt att gården skall bevaras i ursprungligt skick för framtiden.
Föreningen har regelbundna styrelse- och medlemsmöten på gården om vädret tillåter. En tradition som skapar stor gemenskap bland medlemmar och ortsbor och sommarboende är ”Kalledagen” som alltid firas på midsommardagen med friluftsgudstjänst och kaffeservering. Sedan två år har Vännerna deltagit i Kulturarvsdagen, första gången med poesivandring till friluftskyrkan och förra året en utställning av gårdens textilier ”Kvinnokraft i Anolfsbyn”. Båda har lockat många besökare. Fortsatt deltagande i Kulturarvsdagen kommer att visa Nol i stuga och hedra livsfilosofen och poeten Karl Karlsson som debuterade som författare vid 61 års ålder och som sedan gav ut flera böcker!
Vänföreningen delar varje år ut ett stipendium till ungdom i kommunen som visar intresse för konst och kultur i vid mening. En mindre stuga på gården håller nu på att iordningställas för att kunna ta emot kulturstipendiater som vill tillbringa någon sommarvecka i pastoral miljö med torrdass och utomhusdusch!
Gårdens omgivningar står alltid öppna för den som i stillhet och ro vill vandra i Kalles fotspår.
Gråa äro våra hus,
grå vår väg, vår vardagsmöda,
men vid solnedgången glöda
rutorna av skymningsljus
( Strof från dikten ”Gråa äro våra hus”
ur diktsamlingen Allemans rike och Ingenmans land
Karl Karlsson 1982).